Swedish Cup

Okej, jag har inte skrivit förrän nu för ärligt talat så vet jag inte vad jag skulle skriva. Men det är bara att göra det, eller hur?

Så..

Dag 1 
Jag var nervös, jag har ju aldrig riktigt lyckats på Swedish Cup förut och nu såg jag min chans. Hade inte heller riktigt kunnat sova på natten, vaknade minst tre gånger. Så tala inte om något som ordentlig sömn innan tävling! Jag visste även att denna tävlingen var viktig för uttagningen för EM. Men trots att jag har legat 1:a på rankinglistan hela säsongen fram tills nu så var jag nervös.

Jag vet hur det blir när man är nervös och inte får kontroll över det på en tävling... Ett helvete! Och det hade jag inte råd till nu, så jag förberedde mig ordentligt innan. Men jag vet inte vad man ska skylla på... Det räckte inte, det blev ett "okej" resultat som borde varit "jättebra", en 389 med 22 innertior fick jag som poäng eftersom att det är poängen som räknas och inte arbetet.

Dock räckte inte 389 till en final som jag hade hoppats på utan bara strax utanför, men det blev en tionde plats.

Dag 2
Nu J*VLAR! Jag hade laddat med bra sömn, god frukost och fin uppvärmning. Planerade även in ett litet "uppladdnings/avslappnings mental pass" i soffan. Jag var taggad till tusen! Det var ju nu jag skulle visa vad jag går för! "Jag vet att jag kan, jag har stått och skjutit 398 i exakt den här hallen, så varför inte igen?"

Jag såg till att ändra på allt som var mindre bra sedan gårdagen och bestämde mig för att göra varje skott perfekt genomfört. Och jag lyckades bra! Över förväntan faktiskt! Började med 99 i serien, sedan en 100. Det här såg riktigt fint ut. Men sen tappade jag lite koncentration och det blev en 98, men det tänkte jag ta igen, "bara en 100 till, hur enkelt som helst!", det började fint, tre fina tior och så "PANG!" ... en 5:a... och där var mitt Swedish Cup och EM platsen förbi. Chocken kom nästan direkt. För en liten millisekund hade jag lyckats komma åt avtryckaren innan jag siktat färdigt och råkat trycka av. Tänk att det lilla kan förstöra så mycket...

De minuterna var fruktansvärda, och vad jag skämdes! Hur kan man skjuta så bra och så dåligt på samma gång!? Varför är det så orättvist, jag visste att jag hade känslig avtryckare och jag trivs med det, dock har jag lyckats göra samma sak innan och skjuta en etta.. på provskott. Men varför, VARFÖR ska man lyckas göra det när det går så bra, och på en sådan viktig tävling!

Men gjort är gjort och jag tvingade mig själv att gå tillbaka och skjuta de där sista plågsammaste skotten någonsin. Tänkte ge den där förbannade svarta pricken på väggen vad den förtjänade!
Och Tack ni som stöttade mig och sa att det var strongt gjort, det behövdes verkligen även om jag inte var så mottaglig just då! <3

Så, en 391 fick jag in med 27 innertior... Det tog mig iallafall till en särskjutning. Men jag tror att chocken fortfarande satt i och förödmjukelsen jag fortfarande kände och det gjorde inte särskjutningen särskilt lovande. Dessutom hade jag lämnat geväret till service strax efter grundskjutningen eftersom att det var lägre pris just då (och man måste passa på) så diopterns inställningar hade ändrats vilket inte gjorde saken enklare. Så ingen final för mig (men jag fick iallafall så där på finalplatserna) och en 11:e plats.

 

Dag 3
Nu börjar det bli deprimerande. Det finns egentligen inte så mycket att säga här. Och tyvärr blir det inte bättre så jag ska fatta mig kort för er skull:

Slutkörd känslomässigt,
kroppen ur balans = Dålig skjutning.
387, 25 innertior och en 26:e plats.
Missad EM plats,
förkrossad, arg  och totalt orkeslös. Nästan förlamad.

 

Så, nu har jag skrivit det. Och som jag sagt innan, jag har haft otur i Swedish Cup förut och tydligen blir det inte bättre... Så vi får väl hoppas att till nästa EM uttagning baserar de inte valet endast på Swedish Cup utan hela säsongen. 

Må alla era 9.9or förbli 10.0or!